onsdagen den 28:e mars 2012

Sista bloggen från Haiti för denna gången!

Då har vi intagit middagen sista kvällen imorgon bitti går planet mot Miami-London och sist Stockholm fredag lunch. Gunilla lämnar oss redan i Miami för att möta delar av sin familj. Teamet har fullgjort sitt uppdrag. Oerhört spännande och härligt team med ett uppdrag utfört.
Vad framtiden bär med sig vet vi inte i dag men ett är säkert, det är som det är och blir som det blir! Teamets bevingade ord denna resa som vi använt i flera situationer. Bakgrunden har ofta varit att vi har haft en plan och tanke med dagen. När situationen väl utvecklat sig så har fattigdomspräglade Haitier av olika skäl ändrat detta. Te.x. så har man intagit frukost vilket gjorde att operationen inte blev av. I andra fall var det så att pengarna inte räckte till alls och då blev det ingen operation, detta är oerhört svårt för oss att ta till oss, det är så i alla fall.

Vi har ikväll samtalat om resan och flera delar har lyfts, bla så har vi konstaterat att fattigdom föder andra vanor och kulturer vi bara kan ana. Förhoppningsvis så bär vi med oss något av detta på vår fortsatta vandring. Detta med att kräva sina rättigheter som ibland kan skymta fram hemma lyser med sin frånvaro. Att vänta ibland flera dagar är man här van vid, man är också mycket tacksam när man får hjälp.

Väl hemma återstår sammanställning av uppdraget för Haiti på fötter.

Vi vill säga TACK för alla som följt oss denna gång! Vi ses och hörs!

Det blir framtida uppdrag, var någonstans vet vi inte idag!



Stefan Redéen, Jan Wandeby, Gunilla Andersson, Stefan Rosth och Bengt Herngren himself!

Mission completed - to be continued ....?


Sista dagen på operation blev det på nytt lite ortopedisk kirurgi med inslag av lite enklare plastikkirurgi. En 17-årig flicka som sedan flera år haft böjda fingrar på grund av en svår brännskada i ena handen. Vi tog på oss uppgiften att räta ut hennes fingrar och var efter 2,5 timmars arbete nöjda med resultatet. Vi får bara hoppas att hon klarar sig utan infektion... Vi har förhoppningsvis bibringat våra kollegor här ändå vissa nya kunskaper även om samarbetet inte blivit riktigt så som vi hoppades. Personalen på operation och två utav narkosläkarna har ändå förstått vårt arbetssätt som ett team och vårt säkerhetstänkande kring inte minst medicinteknisk utrustning. Som väl är hade vi med oss Jan Wandeby som löste det mesta och mer därtill av olika problem vi mötte på tekniksidan. 

Vi tror definitivt att detta sjukhus definitivt behöver hjälp med att strukturera sitt arbete på ett bättre sätt inom flera områden men ledning och personal är inte mogna för detta ännu. Kanske vårt arbete har bidragit till att de så småningom kan börja förstå och inse detta men vi kan tyvärr med nuvarande förutsättningar och omständigheter inte fortsätta samarbetet. Det behövs en annan grund och förankring för ett samarbete mellan Skandinaviska Läkarbanken, Haiti på fötter och det lilla HCH sjukhuset. Kanske vi kan återvända i framtiden och vara till hjälp för dem men det återstår en hel del att göra av förarbete i så fall. Vårt uppdrag har dock inte varit oviktigt då vi upplever att vi lärt oss mycket av att lära känna en annan kultur och nya människor. Vi har fått vara till hjälp för enskilda patienter men de kommande teamen som planerats till Haiti får nu erbjudas andra uppdrag där våra kunskaper och erfarenheter kan komma till bättre nytta.

Bengt Herngren


 Stefan Redéen och Bengt Herngren

17-årig flicka med brännskadad hand och 3 låsta fingrar

Mission completed

Hej alla!

Utöver att arbeta på operationsavdelningen här på Haiti har jag haft möjlighet att få lite inblick i sjukhusets förebyggande arbete för gravida och nyförlösta  unga mammor mellan 13-24 år. Man samlar dessa kvinnor och barn varje vecka för undervisning som till viss del liknar våra föräldrautbildningar vi har hemma på våra  Familjecentraler. Väldigt uppmuntrande att se  den kunskapshunger som dessa unga kvinnor visade.
Jag hade även möjlighet att träffa By-barnmorskorna som  träffas 1 gång per månad för att öka insikten och riskerna med hemförlossningar. De allra flesta Haitiska kvinnor har ingen annan möjlighet än att föda hemma pga dess svåra  ekonomiska situation. För mej var detta möte lite av en chock, då de flesta bybarnmorskor var "gamla gubbar".

Igår fick jag följa med ut i ett av slumområdena där sjukhuset har en dispensär för vaccination av nyfödda barn, vi gick ca 1 timma genom trånga gränder där trångboddhet och smuts visar sej på ett påtagligt sätt, för att komma fram. Väl framme fanns där sjukhusets personal på plats för att serva dessa föräldrar med sina små skatter.
Barnen var jättefina, välmående och fint klädda.

Det har vart en fantastisk möjlighet att få denna möjlighet att blicka in i en ny kultur och härlig människor som här på Haiti. Ett Stort TACK till Skandinaviska Läkarbanken och Erikshjälpen som gjort detta uppdrag möjligt.


Gunilla Andersson

måndagen den 26:e mars 2012

Väntan

Hej alla!

Idag bloggar Stefan Redéen

Idag är det så att vi har fyra patienter uppsatta på operationsprogrammet. En man med hydrocele, en kvinna för hysterektomi, ett ljumskbråck och en tonårs flicka med en brännskadad hand där tre fingrar är flekterade. Allt är förberett och klart inkl ekonomi. Narkosläkaren är dock en viktig person som fn lyser med sin frånvaro. På många ställen i världen skulle man kunna söva och köra ändå men inte här. Detta är ett läge som påverkar oss som team just idag.

Imorgon tisdag är sista dagen på sjukhuset och vi har även då några operationer av liknande slag uppsatta på operationsprogrammet.

Livet här levs oftast ur hand i mun så denna situation med allmänt pressat läge i landet påverkar förstås människorna här varje dag. Då kommer några från Europa och försöker starta saker i tid enligt vad man bestämt men vanor och kulturer spelar oss i händerna.

Fortsättning följer..

Teamet börjar så sakteliga börja sikta mot hemlandet igen.

Vad bilden nedan visar kan vi ta muntligt hemma.

/Stefan

söndagen den 25:e mars 2012

Uppdatering 25 mars

Hej Alla!

Igår var vi på en marknad högt uppe i bergen ca 90km från Port-au-Prince. Vi var på ca 2000 m.ö.h. och frös för första gången sedan vi kom hit – fuktigt och endast 16-17 grader varmt. Vi fick vara med om en riktigt genuin marknad där enbart lokalbefolkningen sålde och handlade. Det vanligaste transportmedlet var mulåsna eller billiga koreanska motorcyklar. Allt kunde köpas och säljas. Den gamle mannen ni ser på bilden nedan var där men man kunde se alla möjliga åldrar på plats. Det är just nu inte skördesäsong så många var hemma och planerade för sådd då regnperioden nu börjat om än något försenad.

Efter det for vi vidare till ett skolbyggnadsprojekt som drivs av Hoppets stjärna. Barnen får sponsring till skolgång via Hoppets stjärnas organisation. Även om inte alla barn har sponsorer så fördelar man de pengar man får från t.ex. Sverige så att alla barn får skoluniform och böcker etc. samt skolavgiften betald men man fördelar bidraget så att man kan hjälpa även de barn som inte har någon egen sponsor. Detta gör man för att undvika avundsjuka mellan barnen och i byarna. Barnet eller dess familj får alltså inte pengarna direkt utan det går genom organisationen. Varje familj måste bidra med en mindre summa själva för att få tillgång till skolgång för barnet – allt utifrån deras förmåga att betala. Ett klokt system som verkar fungera utmärkt.

Dagen har nu avslutats med en rundtur i Port-au-Prince downtown områden och sedan middag hemma hos Hoppets stjärnas lokala koordinator och hans fru, Mrs and Mr Borsiquot. Fantastiska människor som verkligen är engagerade i sitt eget folks situation.



Uppdatering från oss alla idag 25 mars

Hej

I fredags blev det en rejäl ortopedisk operation när vi hjälpte en man med en 10 dgr gammal fotledsskada. Vi hittade i källarförråden lite gamla instrument sedan katastrofen från Smith & Nephew och kunde laga ihop hans fotled på ett bra sätt. Annars har det varit lite enklare ortopediska åkommor förutom en kärlmissbildning på en 3 årig flicka som vi kunde hjälpa förra vckan.  Imorgon blir det lite plastikkirurgi på en 17 årig flicka med brännskador och inskränkt rörlighet i handen sedan hon var 7 år gammal. En utmaning men vi är redo att försöka hjälpa henne. Tur jag tog med mina luppglasögon då de kommit väl till pass flera ggr.

Igår var vi uppe i bergen och tittade på en skola som Hoppets stjärna bygger. Fantastiskt att få se vardagslivet utanför stadens puls.

Idag är vi nu på väg efter gudstjänstbesök på morgonen att titta lite runt i staden och sedan blir det middag i kväll hos en haitisk vän vi lärt känna här och som ansvarar för Hoppets stjärnas arbete här i Haiti. Det ser vi fram emot.

fredagen den 23:e mars 2012

Uppdatering 23 mars

Hej alla!

Ännu en god natt med bra sömn och frukost hos våra värdar. Det fungerar mycket bra.
På dagens agenda står operation av en luxerad fotledsfraktur som planeras opereras med plattor och skruvar. Dessutom är den en dysplasi i ett bröst som också planeras att tas bort lokalt. Vi kan dock säga att det är administrativa utmaningar av stort slag vilket gör att alla operationer inte alltid blir av. Det finns även en del hinder för många patienter när det gäller kostnaden vilket vi hade önskat kunnat lösas på ett annat sätt.

Uppdraget går dock mot sitt slut, vi har mindre än en vecka kvar och under helgen som kommer blir det besök på ett av Hoppets Stjärnas skolor en bra bit härifrån. Vi kommer även att besöka en lokal kyrka på söndag, det ser vi mycket fram emot.

Igår lagade Tonys Fru Myrtha en fantastisk god middag till oss med härliga frukter till efterrätt vilket vi njöt av i fulla drag. Det flesta kvällar sitter vi tillsammans och planerar samt utvärderar verksamheten. Vi pratar även mycket med varandra om våra olika situationer hemma med familjer och arbete. En team upplevelse av detta slag svetsar oss samman allihopa.

Ha det gott tills vi ses alla!

Stefan Redéen och hela teamet